Berta är en imponerande svensk fjällko med tjock, silvergrå päls och horn som bär spår av många milda vintersömnar. Hon rör sig sällan i onödan och har en värdighet som gör att alla – både människor och djur – respekterar henne. På gården kallas hon ibland för ”den tysta ledaren”, för även om hon sällan gör stora gester, följer de andra korna henne instinktivt när det är dags att gå till bete eller tillbaka till ladugården.
Berta har bott på gården längre än någon annan ko och har sett generationer av 4H-deltagare växa upp. Hon har ett särskilt band med de äldre barnen som lär sig om ansvarsfull djurskötsel – de vet att Berta uppskattar lugn och tydliga handlingar. Hon reagerar sällan på brådska eller högljudda röster, men ett stillsamt ord och en mjuk hand får henne att luta sig till förtroende.
Trots sin allvarliga aura har Berta en mjuk sida som bara avslöjas i gryningen, när hon står ensam vid staketet och betraktar soluppgången över åkrarna. Då, med dimman lindad runt hennes horn, verkar hon nästan drömsk – som en vaktare av gårdens tysta, gamla rytm.